Demokratisk socialism
Från Wikipedia
 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
 Om den politiska ideologin: |
|
| Socialism |
|
| Riktningar | |
|
Anarkism |
|
| Vetenskap | |
| Influenser | |
| Idéer | |
|
Egalitarism |
|
| Huvudartiklar | |
|
Socialismens historia |
|
| Geografiska grenar | |
|
Afrikansk socialism |
|
| redigera |
Demokratisk eller reformistisk socialism är en variant av socialism som strävar efter att införa ett socialistiskt produktionssystem med reformer, gradvisa demokratiska förändringar, till skillnad från revolutionär socialism som vill göra det med hjälp av en revolution. Socialdemokrati är en form av reformistisk socialism, men alla reformistiska socialister behöver inte nödvändigtvis se sig som socialdemokrater.
Begreppen betyder i stort sett samma sak, men medan reformistisk socialism är ett abstrakt begrepp för att beskriva alla tänkbara former av socialism som är reformistiska är demokratisk socialism som mer används av socialdemokratiska partier för att benämna den egna ideologin, på ett sätt som har positiva konnotationer för de flesta. Att reformistisk socialism ofta kallas demokratisk socialism innebär inte att all annan socialism är odemokratisk. Bland andra förespråkar anarkister och syndikalister ofta direkt demokrati.
Demokratisk socialism är just den ideologi som de svenska socialdemokraterna erkänner sig till enligt sitt partiprogram. Inom socialdemokratiska partier förekommer emellertid skilda uppfattningar om hur den socialdemokratiska ideologin ska definieras, särskilt vad beträffar deras förhållande till marxism och liberala ideal. Eduard Bernstein och Ferdinand Lassalle var några av grundarna för denna typ av socialism. Grunden i denna är att man ska förändra samhället fredligt med politiska reformer, men det finns sedan länge inom socialdemokratin en oenighet kring hur mycket privat ägande som ska tillåtas.
Nedan illustreras skillnaderna mellan de huvudsakliga två strömningarna inom socialdemokratin, möjligen något överdrivna för tydlighets skull:
- I stället för att helt och hållet förstatliga produktionsmedlen handlar socialdemokrati om att göra kapitalismen mer funktionsduglig genom att begränsa och balansera dess makt och sätta in åtgärder (Välfärdstaten) där den misslyckas. Många anser också att det klasslösa samhället kan man inte nå utan kampen mot orättvisor kommer alltid att finnas. Denna hållning anses av kritikerna vara inget annat än socialliberalism snarare än socialism, eftersom socialismens uttryckliga mål, realiserandet av det klasslösa samhället, övergivits. Den förstnämnda är den dominerade strömningen inom svensk socialdemokrati idag.
- Socialismen skall genom stegvisa reformer under en längre tidsperiod omvandla samhället från ett kapitalistiskt samhälle till det eftersträvade klasslösa samhället. På detta sätt, hoppas man, skall Marx förutspådda nödvändiga mellansteg, proletariatets diktatur, kunna undvikas. Kritikerna av denna hållning idag menar att det är önsketänkande att en så komplett omvandling av samhället skulle gå att genomföra med helt demokratiska metoder, varken snabbt eller långsamt, och vidhåller att demokratiska metoder inte får kompromissas med i kampen. För att inte tumma på demokratin nöjer man sig istället med att införa sociala regleringar av ekonomin.
Båda dessa linjer finns mer eller mindre inom alla socialdemokratiska partier, inklusive Sveriges idag största, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, och motsättningarna kan tidvis leda till intern konflikt.
De partier i världen som tillhör denna ideologi är med i Socialistinternationalen.