1917

Från Wikipedia

[redigera] Händelser

• 8 januari - Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
• 15 januari - Brödet ransoneras i Sverige. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.
• 17 januari - USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.
• 21 januari - En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.
• 31 januari - Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.
• 3 februari - USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
• 19 februari - Kafferansonering införs i Sverige.
• 24 februari - Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermantelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmerman ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
• Mars - Zimmermantelegrammet publiceras i amerikansk press.
• 12 mars (gregoriansk tideräkning) - Ryska februarirevolutionen inleds. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
• 17 mars - Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts.
• 27 mars - Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister sedan riksdagen förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal.
• 29 mars - Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister. Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.
• 6 april - USA förklarar Tyskland krig. Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermantelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
• 13 april - På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater.
• 16 april - Vladimir Lenin anländer till Petrograd. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
• 16-23 april - Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
• 24 april - Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.
• 27 april - I Stockholm demonstrerar 5.000 kvinnor mot bristen på mjölk.
• 28 april - En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i riksdagen upplöses kåren.
• 13-16 maj - Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet bildas under ledning av Zeth "Zäta" Höglund. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDU). Socialdemokraterna bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
• 29 maj-4 juni - Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
• Maj - Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.
• 5 juni - 20.000 arbetare samlas vid riksdagshuset i Stockholm med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumult utbryter när polisen spärrar vägen.
• 13 juni - Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.
• 14 juni - Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige.
• 29 juni - Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
• 9 juli - John Zander sätter världsrekord i löpning 3.000 m. Under året tar han också rekorden på 1.500 och 2.000 m.
• 18 juli - Karl XII:s grav öppnas för undersökningar.
• 26 juli - Mjölk ransoneras i Sverige.
• Juli - Aleksandr Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till Finland.
• 26 augusti - Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerpartiets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.
• 8 september - I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
• 20 september - I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka.
• 29 september - Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.
• 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
• 17 oktober
  • Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras.
  • Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.
• 19 oktober - Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har parlamentarismen slagit igenom i Sverige och socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning.
• Oktober
  • Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto.
  • Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka igångsätter britterna, under Edmund H. Allenbys befäl, med effektivt understöd av flyg och medelhavsflottan, en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina.
• 2 november - Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
• 7 november - Oktoberrevolutionen i Ryssland utbryter. Kerenskijs västmaktsorienterade regering störtas, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin griper makten.
• 15 november - Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av pionjären Enoch Thulin.
• 20 november
  • Ukraina utropar sig som självständig republik.
  • Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
• 28 november - Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.
• 6 december
  • Finland blir självständigt från Ryssland.
  • I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition - och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
• 7 december – Tjekan den ryska hemliga polisen bildas.
• 12 december - En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur.
• 13 december - Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal.
• 15 december - Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
• December
  • Nordens tre kungar möts i Kristiania.
  • Brittiska trupper intar Jerusalem.
• Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav V:s bibel, stadfästs. Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
• Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen.
• Passtvånget återinförs i Sverige.
• Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.
• De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti.
• Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA.
• Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
• Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg.
• Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag.
• Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium.
• Lions Club bildas i Chicago

[redigera] Födda

• 10 januari - Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent.
• 12 januari - Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM.
• 17 januari
  • Joseph W. Barr, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1968-1969.
  • M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
• 24 januari - Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare.
• 2 februari - Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961-1976.
• 3 februari - Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare.
• 4 februari - Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969-1971.
• 5 februari - Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef.
• 6 februari - Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelerska.
• 11 februari - Sidney Sheldon, amerikansk författare.
• 14 februari - Herbert A Hauptman, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 15 februari - Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
• 20 februari - Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
• 21 februari - Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp).
• 25 februari - Anthony Burgess, brittisk författare.
• 27 februari
  • John Connally, amerikansk politiker.
  • Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare.
• 2 mars - Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
• 6 mars
  • Donald Davidson, amerikansk filosof.
  • Will Eisner, amerikansk serieskapare.
  • Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker.
• 11 mars - Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973-1984.
• 12 mars - Fritjof Hellberg, svensk skådespelare.
• 19 mars - Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
• 20 mars - Dame Vera Lynn, brittisk sångerska.
• 21 mars - Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog.
• 27 mars - Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977-1980.
• 9 april - Rolf Kauka, tysk serietecknare.
• 19 april - Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran.
• 22 april - Yvette Chauviré, fransk ballerina.
• 3 maj
  • Gun Robertson, svensk skådespelare.
  • Chris Wahlström, svensk skådespelare.
• 16 maj - George Gaynes, finsk-amerikansk skådespelare.
• 21 maj - Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason).
• 22 maj - Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker.
• 23 maj - Tatiana Riabouchinska, rysk ballerina och koreograf.
• 28 maj
  • Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
  • Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent.
• 29 maj - John F. Kennedy, amerikansk president 1961-1963.
• 31 maj
  • Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor
  • Eric Sundquist, svensk skådespelare.
• 6 juni - Maria Montez, amerikansk skådespelare.
• 7 juni - Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.
• 9 juni - Ullastina Rettig, svensk skådespelare.
• 14 juni - Atle Selberg, norsk matematiker.
• 25 juni - Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare.
• 28 juni - Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik.
• 30 juni - Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 2 juli
  • Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik.
  • Murry Wilson, amerikansk musikproducent.
• 8 juli - Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943.
• 15 juli - Nur Mohammad Taraki, president i Afghanistan 1978-1979.
• 22 juli - Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare.
• 26 juli - Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.
• 3 augusti - Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare.
• 15 augusti
  • Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare.
  • Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977-1980, martyr.
• 17 augusti - John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 22 augusti - John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist.
• 25 augusti - Mel Ferrer, amerikansk skådespelare.
• 26 augusti - William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981-1985.
• 2 september - Bodil Kjer, dansk skådespelerska.
• 4 september - Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945-1960.
• 7 september - Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare.
• 9 september - Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör.
• 11 september - Herbert Lom, tjeckiskfödd brittisk skådespelare.
• 16 september - Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen.
• 20 september - Fernando Rey, spansk skådespelare.
• 24 september - Otto Günsche, tysk SS-officer.
• 25 september - Devi Lal, indisk politiker chefsminister i Haryana 1987-1989.
• 29 september - Göran Gentele, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 30 september - Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige.
• 10 oktober - Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
• 14 oktober - Violeta Parra, chilensk folksångerska.
• 15 oktober
  • Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare.
  • Arthur M. Schlesinger, amerikansk historiker och författare.
• 17 oktober - Hans Strååt, svensk skådespelare.
• 18 oktober - Kjell Stensson, svensk radioprofil.
• 21 oktober
  • Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
  • Thorbjörn Widell, svensk skådespelare.
• 22 oktober - Joan Fontaine, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober
  • Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare.
  • Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
• 29 oktober - Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
• 2 november - Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent.
• 5 november - Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990.
• 19 november - Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966-1977 och 1980-1984.
• 20 november - Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare.
• 30 november - Marianne Nielsen, svensk skådespelare.
• 6 december - Kamal Jumblatt, libanesisk politiker.
• 10 december - Yahya Petra ibni Sultan Ibrahim, sultan av Kelantan 1960-1979.
• 13 december - Curt Edgard, svensk skådespelare.
• 14 december
  • Tove Ditlevsen, dansk poet och författare.
  • CH Hermansson, svensk politiker, vpk-ledare 1964–1975 och författare.
• 16 december - Sir Arthur C. Clarke, brittisk science fiction-författare.
• 18 december - Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare.
• 20 december - Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
• 21 december - Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare.
• 23 december - Sven Aage Andersen, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare.
• 25 december - Toivo Pawlo, svensk skådespelare.
• 27 december - Barbro Kollberg, svensk skådespelerska.
• Justin Ahomadegbé, president i Dahomey, nuvarande Benin.
• Astrid Kristensson, jurist och politiker.

[redigera] Avlidna

• 10 januari - William F Cody Buffalo Bill, amerikansk pionjär och showman.
• 11 januari - Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker, USA:s justitieminister 1888.
• 16 januari - George Dewey, amerikansk amiral.
• 10 februari - John William Waterhouse, brittisk målare, prerafaelit.
• 8 mars - Ferdinand von Zeppelin, tysk general och luftskeppskonstruktör.
• 31 mars - Emil von Behring, tysk läkare, nobelpristagare.
• 1 april - Scott Joplin, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.
• 14 april - Ludwig Zamenhof, polsk ögonläkare, Esperantos uppfinnare.
• 29 maj - Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.
• 6 juli - Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
• 12 juli - Hugo Simberg, finländsk konstnär.
• 14 juli - Paul Peter Waldenström, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
• 20 juli - Iwan von Müller, tysk klassisk filolog.
• 30 juli - Paul Gerdt, rysk dansör och koreograf.
• 3 augusti - Ferdinand Georg Frobenius, tysk matematiker.
• 12 augusti - Eduard Buchner, tysk kemist, nobelpristagare.
• 17 augusti - Hubert Henry Davies, brittisk författare och pjäsförfattare.
• 3 september
  • Albin Lavén, svensk skådespelare.
  • Henrik Menander, svensk sångdiktare.
• 13 september- Erik Norman, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 27 september - Edgar Degas, fransk konstnär, målare.
• 1 oktober - Ivan Aguéli, svensk konstnär.
• 15 oktober - Mata Hari, nederländs dansös och spion, avrättad.
• 4 november - William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 november - Adolph Wagner, tysk ekonom och politiker.
• 11 november - Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891-1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
• 15 november - Émile Durkheim, fransk sociolog.
• 17 november - Auguste Rodin, fransk skulptör.
• 7 december - Léon Minkus, österrikisk kompositör.
• 23 december - Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Charles Glover Barkla, Storbritannien
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin - Inget pris utdelades
• Litteratur
  • Karl Gjellerup, Danmark
  • Henrik Pontoppidan, Danmark
• Fred - Internationella Röda Korset